Hej igen!
Nu har snart hela september sprungit förbi utan så mycket som ett litet livstecken från mig. Nu har jag läst på uni i en månad och om ynka 10 dagar så ska den första tentan skrivas (hjälp). Så mina dagar består mest av att försöka minnas alla krångliga teorier kring utveckling och inlärning osv osv och kunna sätta dessa i ett sammanhang.
Men jag trivs, det gör jag verkligen. För första gången i mitt liv känns det som jag hamnat rätt. Trots att det är stressigt och ibland vill jag inget hellre än att skita i allt och gräva ner mig under täcket, så känns det rätt. Det är det här jag vill göra och det är det här jag brinner för.
